Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om rektorers syn pÄ organisation av undervisning för grundsÀrskoleelever samt rektorernas definitioner av begreppet inkludering med hÀnseende pÄ en skola för alla. Bakgrunden till undersökningen Àr att det i dag finns mÄnga olika sÀtt att organisera undervisning för grundsÀrskoleelever och att flertalet rektorer anger att deras organisation Àr inkluderande. Vad menar de dÄ med att organisationen Àr inkluderande?Studien Àr genomförd som en intervjustudie. Urvalet baserades pÄ jÀmnstora kommuner inom lÀnet samt pÄ kommunernas beskrivning av sin organisation av grundsÀrskolan pÄ respektive kommuns hemsida.

VÄrt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt man anpassar organisation och undervisning i svenskÀmnet utifrÄn andrasprÄkselevers sÀrskilda behov. Som grund för vÄr undersökning valde vi att genomföra observationer och intervjuer pÄ tvÄ skolor i Malmö. VÄrt insamlade material diskuterade vi sedan utifrÄn den forskning och de styrdokument som vi bedömde vara relevanta. VÄra forskningsfrÄgor var: ? Hur Àr svenskundervisningen organiserad för elever med annat modersmÄl Àn svenska? ? Hur bedömer man elevers behov av undervisning i SV respektive SVA? ? Hur förhÄller sig undervisningen till styrdokumenten och centrala begrepp inom andrasprÄksforskning? VÄrt resultat har visat att lÀrare som undervisar elever med annat modersmÄl Àn svenska Àr behjÀlpta av en tydlig organisation, en hög medvetenhet kring, samt levande pedagogiska diskussioner om andrasprÄksutveckling.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka lÀrares attityder till tematisk undervisning samt vad som ligger bakom dessa. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa forskningsmetoder sÄsom kvalitativa intervjuer samt observationer. Sex lÀrare har intervjuats och tvÄ har dessutom observerats under fyra sammanhÀngande dagar. Av vÄrt resultat framgick det att ingen av lÀrarna hade en renodlad positiv eller negativ attityd till begreppet. LÀrarnas definitioner av begreppet varierade samt vilka fördelar och nackdelar som lyftes fram.

Denna undersökning syftar till att identifiera de aspekter som anses fördelaktiga vid genomförandet av Àmnesövergripande undervisning pÄ högstadiet och gymnasiet. Studien tar en konstruktivistisk och fenomenografisk utgÄngspunkt i Biggs 3P modell (2003) dÀr tre olika delar beskrivs: premiss, process och produkt. Premisserna innefattar eleverna och den lÀrandemiljön som undervisningen bedrivs i, processen Àr det undervisningssÀtt som anvÀnds och ses i denna studie som Àmnesövergripande undervisning, och produkten ses som elevernas lÀranderesultat. I studien anvÀnds textanalys som metod, dÀr tio examensarbeten frÄn lÀrarprogrammet har analyserats. Examensarbetena Àr frÄn spridda universitet runtom i Sverige och behandlar Àmnesövergripande undervisning.

Det har gÄtt drygt tio Är sedan teknikÀmnet fick en egen kursplan och egna kunskapsmÄl i och med LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, Lpo 94, som kom1994 och skolan gick frÄn att vara regelstyrd till att bli mÄlstyrd. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning i avsikt att fÄ kunskap om vad som kan ?gömma sig? bakom betyget GodkÀnt (G) vad gÀller timantal, organisation och ÀmnesinnehÄll. Genom att fokusera pÄ ett av teknikens mÄl har jag ocksÄ undersökt hur lÀrarna har tolkat mÄl och betygskriterier för undervisning och bedömning och vilka konsekvenser detta fÄr för elevens kunskap. Undersökningen har genomförts i en medelstor kommun och lÀrare frÄn fem av de tio kommunala högstadieskolorna intervjuades.

The purpose of this study was to investigate, through a qualitative survey, the need of knowledge and strategy in organisations today and tomorrow. The empirical investigation is built on a semi structured interview that was conducted on nine different companies in Gislaveds community. The companies were from three different branches namely: tree, metal and polymer. Three interviews were conducted in each branch.The result from the interviews showed that the globalisation had put the companies under hard competition which had made the need for rationalisation and effectivness more apparent. Having said this, the demands on the organisation and the individuals within it will constantly increase.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka de möjligheter och hinder lÀrare pÄ grundskolans senare del ser i att arbeta tematiskt. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta svensklÀrare fördelade pÄ tvÄ olika skolor. I intervjuerna definierade lÀrarna begreppet tematisk undervisning samt lyfte fram de möjligheter och hinder som de ser med arbetssÀttet. Resultaten bekrÀftar att de verksamma lÀrarna bÄde ser möjligheter och hinder med tematisk undervisning. Möjligheterna ligger i den fördjupning och helhetssyn arbetssÀttet kan ge eleverna, den variation och frihet som lÀraren har i val av metod och material samt den elev- och verklighetsanknytning som prÀglar den tematiska undervisningen.

The aim of this study was to examine if an organisation that strives for democracy and participation, also possess an open information culture. This study deals with the information culture in a social movement organisation, Attac Gothenburg. To achieve the aim, following questions were asked: What is the organisation culture like, is it open or closed? What is the information culture like, is it open or closed? What is the information culture like, in relation to the identity of the organisation? The focus has been put on earlier research in social movements, organisation and information culture. In this qualitative study I have collected material mainly from interviews.

Mitt arbete baseras pĂ„ intervjuer som jag gjort med tre svenska som andrasprĂ„kslĂ€rare pĂ„ en högstadieskola i Östergötland. Syftet med mitt arbete har varit att undersöka vilka faktorer som pĂ„verkar lĂ€rarna i sin undervisning i svenska som andrasprĂ„k. Som bakgrund till detta har jag valt att presentera en teoridel som behandlar olika sĂ€tt att förhĂ„lla sig till aspekter som berör undervisning och organisation samt hur situatĂ­onen ser ut i skolorna i allmĂ€nhet nĂ€r det gĂ€ller svenska som andrasprĂ„ksundervisning. Vidare var tanken att i ljuset av den teoretiska bakgrunden diskutera intervjuresultaten. I intervjuerna framgick att vissa faktorer sĂ„som mĂ„ldokument, elevantal och elevernas förutsĂ€ttningar spelade stor roll för lĂ€rarnas undervisning.

Skillnaden mellan sÀrskolans undervisning och den "vanliga" grundskolans undervisning. Specialpedagogers syn pÄ sÀrskolans inlÀrningsmetoder..

Skillnaden mellan sÀrskolans undervisning och den "vanliga" grundskolans undervisning. Specialpedagogers syn pÄ sÀrskolans inlÀrningsmetoder..

The purpose of this thesis is to explore how the internal information processing and management is carried out within a unit of Viskafors municipality. Furthermore, to explore and make recommendations of how the organisation can improve its internal information management. To get a full picture I have interviewed people at different levels of the organisation. The main findings showed that there was a dysfunction in the internal information processing and management. For example the study showed that the internal information did not reach out to the different parts of the organisation due to insufficient information processing.

Syftet med denna undersökning Àr att beskriva hur elevers möjligheter att vara delaktiga i skapandet av sin undervisning ser ut och förhoppningsvis finna underlag för hur lÀrare kan anpassa undervisning till den postmoderna tid vi lever i..

The purpose of this thesis is to clarify the concept of ?managing diversity? and to describe how it appears in the Swedish school, in the classroom as well as in the organisation. To support the study, interviews have been carried out with principals and teachers in three different Swedish schools.The thesis is divided into two sections; a literature study and an interview section where we describe the thoughts and knowledge of principals and teachers. From a diversity point of view, we discuss the relationship between documents, organisation and teaching.The study described in this thesis shows that managing diversity has not yet had its break-through in a Swedish school context. The official curriculum of the Swedish school system values diversity, although the directives are unclear as to how the managing of diversity is to be carried out in reality.

AbstractThe Swedish agricultural organisation, LRF, stands in front of many changes and the work with the changes in the organisation has caused some conflicts at the top. Is it like Michels say that it's a few people at the top that rules? The case with LRF shows to be something different, since the president Caroline Trapp was re-elected. The election committee proposed a new president, but the assembly had another opinion and re-elected Caroline Trapp. This shows that the opinions at the top were not the same as among the members of the organisation and the election committee couldn?t rule over them.In this essay I try to understand what kind of organisation LRF is and what made this case special.